Hej,
idag har jag inte varit särskilt produktiv. Vaknade vid 12, blir gärna så när man är uppe och snackar skit med bästa vän till 3 på morgonen ♥. Håller på att planera en resa till New York också, har fixat både skjuts från flygplatsen och boende, nu behöver jag bara pengar och semester sen är jag good to go. Jag har också hittat min utbildning som jag ska börja på nästa höst, behöver bara plugga upp Matte C först, piece a cake! Eller hur?

Nog om det, när jag hade stigit upp idag frågade Niamh och Srdjan om jag ville följa med till High Street för en kaffe, älskar det här landets cappuccinos så jag tackade självklart ja! Vi gick ned dit med flickorna, Ciara klargjorde som vanligt att jag inte var välkommen, orkar inte bry mig längre. Det vägdes dock upp av Aofie. Vi gick och pratade om hur många man kan vara i olika familjer och hon ansåg att det nog är vanligast att vara 4, men tillade sedan att vi är ju faktiskt 5 i vår familj. Det värmde hjärtat lite faktiskt.

Efter kaffet så gick de till parken och jag vandrade ned till Primark och handlade julklappar, så nöjd med mig själv! Hittade även Hanukkah presenter till mina absoluta favoritbarn, Chloe och Lexie.



Jag hoppas att de tycker om dem, imorgon ska jag köpa något typiskt brittiskt, eller... tja, en tröja med flaggan på till dem och på måndag ska jag skicka iväg paketet. Det blir nog lite sent, men det är ju tanken som räknas.

Ikväll ska jag inte göra mycket, ska nog gå iväg och köpa lite chips igen. Känner mig så fet, men fan... det finns inget att annat att göra. Imorgon ska jag till Roadhouse med Mette och Katie för att titta när några gamla lärare flairar. Det ska bli skoj som vanligt. Förhoppningsvis kommer fler från klassen dit, men man vet aldrig! Nä, men ska väl göra något med livet nu. Typ.... städa mitt rum!

Hej,
sjukt dålig vecka. Massa krångel med ALLT. Blir så trött. Jobbet suger, jag kan inte söka in på min utbildning som jag vill, jag saknar New York, jag saknar mina kompisar, jag saknar Daniel, jag saknar allt och känner inte för något alls för tillfället. Suck!!
Imorgon ska jag bara vara hemma, likadant ikväll. Ska försöka handla lite julklappar och så vidare imorgon här i stan... något måste man ju sysselsätta sig med right?
Orka.

JAG BLIR ILLTOKIG PÅ ALLT DETTA JÄVLA LIPANDE!!!! EN MÅNAD TILL SVERIGE! STÅR INTE UT!!

Detta vill jag ha när jag är i Sverige:

• Köttbullar
• Rödbetssallad
• Julskinka
• Flygande Jakob (utan bananer och massor av nötter)
• Kebabrulle
• Beat up Betty pizza från Excelle
• Budget thai
• Kött, pommes och bea

Det var nog allt för stunden, tror jag. Ska nog ringa far min och be honom skicka över lite chips, eller så får det vänta tills jag kommer till Sverige... Hm... Estrella

En sak till:

• Ostbågar!

Hej,
första bra dagen sedan jag kom hit, vill fortfarande sluta, men idag känner jag ändå att jag nog kan härda ut till juli. Så imorgon skriver jag kontrakt (har inte gjort det ännu, delvis för att jag inte varit nöjd med det och delvis för att jag inte velat skriva på något jag inte varit 100 på), sedan får vi se vart det leder. Hursomhelst, Ciara uppförde sig idag, likaså Aofie, så jag kan inte klaga, men jag känner att slentrianen kommer komma fortare här än den gjorde i USA. Så länge jag har mina vapendragare, Mette och Katie är jag inte orolig. Samt att jag har urfina Cassy i Sverige, som peppar mig när jag behöver det som mest. Du är guldvärd.

Jag tror jag har lyckats lokalisera min telefon som försvann under helgen, sköter jag mina kort rätt kan jag nog också få tillbaka den... *fingers crossed* Ska sova nu, kändes bara som en bra idé att uppdatera.

Saknar New York nu igen. Ont i magen och tårarna rinner, igen. Vad är det med det stället som fick mig att må så fantastiskt bra? Varför är New York mer magiskt än vad London är? Varför är New York hemma och London är... "hemma"? Orkar inte det här, vill trivas lika bra här, men det... det går inte. Tro mig, jag älskar London, men New York är, och kommer alltid vara, hemma.

You guys are home to me.

Halloj,
klockan är halv 11 och jag börjar äntligen vakna till liv efter gårkvällen. Fick börja med att åka tåg och sedan buss till East Dulwich, där jag mötte upp Mette, Johan och Alexander. Niels jobbar där på Adventure, så det var mest därför vi åka ut till ödebygden. Grejen med East Dulwich är att det verkligen ligger mitt i ingenstans. Det tar en evighet att ta sig dit, men oj, om det var värt det? Oh, ja! Hade en sjukt bra kväll som alltid. Det blev några... många shotar och en eller tre Long Island Ice Teas för mycket. Jag dansade uppe på stolar, bjäbbade med Blake, en annan bartender som jobbar där. Han är sjukt rolig och han kan ta mitt oseriösa sätt. Vi fixade partyhattar och i fyllan och villan så kändes det som en utmärkt idé att bjuda en helt främmande tjej på några drinkar, det var faktiskt hennes födelsedag. Så lönen är slut och nya stövlarna är sönder.... Ska lämna tillbaka dessa och köpa nya, som är platta! Jag är trött som fan på att mina klackar går sönder hela tiden. London har talat, inga mer klackar för Stinha!

För övrigt har jag sovit hela dagen, planen var;
- Lämna tillbaka skorna
- Se till att få tillbaka min telefon, som ligger kvar i East Dulwich
- Gå ut och köpa onyttigheter
- Kolla på julklappar

Vad gjorde jag;
- Låg i sängen hela dagen
- Handlade ingenting för pengarna tog slut igår
- Åt riskakor i brist på annat
- Skvallrade om gårdagen med Mette
Produktiv? Jo, men visst!

Hej,
har inte haft ork att skriva på hela veckan för den har varit ett rent helvete, rent ut sagt. Jag har dock bestämt mig för att ha tålamod fram tills februari och funkar det fortfarande inte då så får jag helt enkelt säga upp mig. Anledningen till att jag känner så här är för att det har helt enkelt inte gått så bra med barnen. De tycker om mig och allt, men det är fruktansvärt tärande att ha den lilla skrikandes i 1-2 timmar varje morgon bara för att mamma har gått till jobbet. Jag vet att hon är 3 år och att det är naturligt, men det hindrar inte mig från att få en helt naturlig huvudvärk. Samtidigt som hon varje dag den här veckan har bajsat på sig, med flit. Hon gör det för att hon vill ha uppmärksamhet, men det gör det inte okej. Sen kan jag ju lägga till det faktum att det faktiskt är vidrigt också. Det är likadant med den stora också, jag får hem påsar med nedkissade kläder titt som tätt och det är inte så jäkla kul att plocka i dem.

Missförstå mig rätt, jag hade inte haft något problem med det här om de hade varit blöjbarn. Blöjor är en helt annan sak, i alla fall för mig. När det är en blöja så är allting i blöjan och sedan slänger jag den bara, nu är det i kläderna och... tja, jag ska inte måla upp några detaljer, men ni kan ju tänka er...

I övrigt så går det ganska bra, som sagt barnen tycker ju om mig och jag... gillar dem också. Föräldrarna är hur schyssta som helst och fixar och trixar så att jag ska ha det bra, samt de ber om ursäkt hela tiden för att barnen beter sig illa. Vilket jag uppskattar, men det får inte huvudvärken att försvinna. Jag klagar mycket nu, men nästa inlägg kommer inte innehålla något gnäll alls!

Men när lilla damen är på det här humöret är hon ganska rolig att vara med

Halloj,
bakis som fan. Så tänker bara köra en snabbupdate.
Gårkvällen innebar:

• Gå vilse, hitta rätt typ och till slut bli upphämtad av min älskade, Mette
• Förolämpa en Nya Zeeländare och berätta att han accent var "OK", men Australiensares accent är sexigare
• Dricka och chilla i en park
• Springa från en blottare och bli livrädd
• Gå på gayklubb och få ena klacken förstörd
• Åka hem och nästan missa min station
• Gå hem barfota
• Somna sött i sängen

Eftersom klacken gick sönder....

 

...belönade jag mig med coca-cola....

...och lite Pringles!

Nu signar jag ut och ska kolla på Vänner!

Hej,
okej, jag jobbar +12 timmar varje dag, vilket leder till att jag är dödstrött. Lägg på att Ciara definitivt inte vill ha med mig att göra på morgonarna när mamma är hemma och att Aofie fortfarande gråter bara jag höjer ett tillrättavisade ögonbryn mot henne, tja, man blir trött! De är jättesöta och så, misstförstå mig inte, men det är påfrestande när Ciara bara skriker efter mamma mina första timmar jag jobbar och det är jobbigt att inte kunna säga till Aofie på skarpen när hon beter sig illa, för då bara tjuter hon. Jag har dock börjat fråga henne varför hon gråter och svarar hon att inte vet, säger jag helt enkelt "Då behöver du inte gråta". Kan låta elakt, men vi (alla vuxna) försöker lära henne att använda sig av ord istället för att gråta så fort det inte går som hon vill, vilket är bra i längden, men sjukt jobbigt under tiden.

Det var ganska roligt idag ändå, när vi kom hem efter att ha hämtat Aofie på skolan så ville tjejerna kolla på Tinkerbell and the lost treasure (en disney film om Tingeling) och jag sa  (och tänkte YES!!!) att det kunde de visst få göra, OM de lovade att sitta still i soffan och inte rusa runt. Vilket bägge två gick med på, jag gick runt och plockade lite och till slut satte jag mig ned för att vila och mysa med tjejerna. Börjar med att säga till Ciara att sitta still och när jag sagt till henne en andra gång lägger jag till att om hon inte kan sitta still tänker jag faktiskt ta ut henne ur rummet så att hon slutar störa sin syster. Självklart (som ett brev på posten) lyssnar hon inte, jag reser mig upp, plockar upp ungen på höften och tar ut henne. Hon skriker och har sig en stund och jag förklarar att om hon lugnar ned sig och sitter still i 3 minuter kan hon få kolla på filmen igen. Till slut får hon gå in igen (efter mycket om och men, bör tilläggas). Vi kollar en stund och Aofie börjar stoja runt, tittar på henne och frågar om hon behöver lämna rummet också, varpå Ciara säger "Oh, Aofie, Stinha will take you out and that's not fun at all!" (Aofie, Stinha kommer att ta ut dig och det är inte alls roligt!), så något har ju gått in i alla fall. Samt att hon hade nämnt Amerika för Srdjan innan när han hade nattat henne. Jag berättade för henne att jag har hennes familj här i England, min egen i Sverige och sedan en till i Amerika, så antar att det var därifrån hon fick det,

Det är mycket på gång här nu i huset, personliga problem som jag inte kan utlämna med respekt för familjen, jag tror inget kommer påverka mig direkt, men man vet ju aldrig. Situationer kan ändras och då kan det hända att jag blir första bortprioritering, tvivlar på att det blir så, men man vet ju aldrig. Får bara hålla tummarna!

Har kommit på vad jag ska skicka över till USA nu, massa paket till massa människor! ♥ Det blir nog bra, räknar ned dagarna tills jag får krama min mamma, extra-pappa och pappa igen och hundarna såklart! Nej, tung dag imorgon också, två dagar till helg! Längtar hoppas jag får gå ut denna helgen, ergo - hoppas folk är lediga! Nästa vecka kommer Lina tillbaka och då blire fest på O'Neills!!! :D :D